■  Jag såg på dig, Derek, hur otroligt förvånad och häpen du blev. Det verkade som att du inte kunde tro dina öron. Det glädjer mig verkligen att du fick veta en sådan otrolig nyhet av makarna Makes via Pozitivni noviny.

Hur kommer du att bearbeta och reagera på detta? Ska du besöka Skokloster för att beskåda tavlan?

SVAR: Jag är mycket glad att det finns konst som dokumenterar vår historia här i Sverige.  Min farbror Hieronymus CM har nämnt det någon gång för mig innan jag flyttade till Sverige. Men eftersom jag aldrig själv har sett den på Skokloster, misstänkte jag att han hade fel. Hieronymus hälsade på släkten von Essen på 60-talet som då ägde Skokloster. Det var ganska vanligt att man hade porträtt på sina fiender liksom vi har porträtt av Gustav Vasa i rustkammaren på Opocno. Jag ska försöka beskåda den så snart som möjligt.

 
■  Man brukar säga att äldre människor får energi och entusiasm från de yngre. Men detta håller på att förändras...

När jag nämnde för Derek att makarna Makes ska åka med bil non-stop från Sverige till Tyskland och tillbaka (runt 100 mil per sträcka) för att uppsöka en kunnig professor för att modernisera deras speciella program i sin dator och att det vid deras ålder är mycket beundransvärt, blev jag avbruten av Frantisek som på skoj sa: vad då en sådan resa vid vår ålder? (de fyller snart 75 och 89 år). Då skrattade vi åt detta.

Det väckte minnen hos dig, Derek och du hade berättat om din omtyckta 94-åriga farmor Manette och hennes liv och vanor. Nu var det jag som häpnade och log! Berätta, snälla du, det var mycket roligt…

SVAR: Ja, jag är mycket stolt över min farmor Manette som bor i Woodstock NY USA.

Vi har mycket kontakt över internet med hjälp av programvaran Skype vilket gör att man kan prata och se varan i dataskärmen. Vi har haft fantastiska möten över nätet och kan samtidigt visa olika saker med kameran. Även Manettes hund Fritz är med när vi ”skypar”. Vi har även lyckats med en mindre lagning av gräsklipparen med hjälp av Skype.

Efter min farfars bortgång lever Manette ensam hemma men får mycket besök av släkt och vänner. Hon har flyttat 35 gånger i sitt långa liv med min farfar som var ambassadör och konsul. Manette började sin egen fantastiska konstnärskarriär vid 45 års ålder, hennes målningar, skulpturer och smycken finns utställda på olika museer i världen. Bl.a. på ”Metropolitan Museum of art ”i  New York.  Hon skapar än idag och jag hoppas att hon fortsätter mycket länge till.

 

■  Vi har redan nu en äldre läsare, en 94-årig dam som håller sig i god fysisk och mental form och som läser Pozitivni noviny varje dag (uttryckta i pappersform av sin son).

Kan vi få en bild av din farmor Manette för att få presentera henne för våra läsare? Vi ville gärna ge henne en särskild plats på vår websida och hedra henne som ”den äldsta läsaren av PN” och att hon kan bli en förebild för äldre tjeckiska personer att inte ge upp och lära sig använda dator vid alla åldrar. Att få höra att en äldre dam håller på med något sådant är otroligt roligt och uppmuntrande! Dagens ungdomar är vanligtvis uttråkade och utan vilja att plugga, därför måste vi visa dem att man kan lära sig nya saker under hela sitt liv för att hålla sig kunnig, ungdomlig och frisk!

SVAR: Jag förstår men som sagt har hon så väldigt mycket för sig redan som det är (se nedan).

 

■  När fyller din farmor Manette år? Pozitivni noviny skulle gärna uppvakta henne med en fin gratulation.

SVAR: Jitka, tyvärr så tror jag  inte att  hon skulle uppskatta det eftersom hon redan har fullt upp med uppmärksamhet som det är. Hon är en stor personlighet i USA som konstnär men också genom hennes dotter Martine som var Prima Ballerina på ABT i New York. Det blir helt enkelt för mycket förr henne.

■  Derek, jag har fortfarande inte fått ett riktigt svar i fråga om vilken information om adliga titlar som gäller. Vi på PN, som skriver om ättlingar till släkten Premysl, skriver alltid namn med titlar. Vi vet att samtliga titlar avskaffades i Tjeckien år 1918 men används fortfarande och troligen utan rättslig innebörd. För mig låter det som en djungel – kungar, prinsessor, furstar, grevinnor, riddare…men det är ju så romantiskt!

Har du koll på detta? Kan du upplysa oss om ”regler” åtminstone för dåvarande användning - ärftliga titlar och titlar som folk förtjänade sig av?

SVAR: Det finns mycket olika regler som man kan skriva en bok om, men i vår familj är det ganska enkelt, oftast blir äldsta sonen utvald till att bära furste titel ( Imperial Prince) och alla andra barn är grevar (Count).

 

■  Du jobbar och reser mycket ute i världen. Hur ställer sig folk till det här adliga t.ex. i  de länder där du gör affärer?

SVAR: Jag tycker att intresset för adel går upp och ner men för det mesta så väcker den alltid till diskussion. Det positiva och negativa med aristokratin lyfts alltid fram. Men i det stora hela kan man säga att aristokrati och adel för det mesta förknippas med historien som ju alltid är ett intressant ämne. I vissa affärssamanhang är det givetvis en fördel om man kan visa upp en lång genuin historia.

 

■  Om du skulle beskriva lite kort vilka svenska och tjeckiska varumärken som är mest kända i världen?

SVAR: När jag tänker på tjeckiska varumärken tänker jag på kultur och konst som till exempel Mucha och Kupka. Men Pilsner Urquell och Skoda måste ändå nämnas.

Sverige har ju med Ikea nästan inrett hela världen och Volvo, Saab, Ericsson finns i världens alla hörn.

 

■  Som jag förstår är du beundrare (som många andra) av Ingvar Kamprad, IKEA:s skapare för hans enorma och envisa strävan att bygga upp ett sådant ”möbelimperium”. Är din smak för möbler i gammal eller ny stil? Skulle man hitta något från IKEA i ert privata hem?

SVAR: En rätt placerad Ikea möbel är oslagbar. Jag har med stor framgång även blandat in Ikea produkter vid inredning av vårt slott i Österrike. Alla antika möbler behöver en kontrast och i vissa sammanhang kan en Ikea möbel framhäva tex. en barock möbel ännu mer.

Dessutom har ju möbler från olika generationer alltid blandats.
 

■  Som barn tyckte jag om att följa med på jakt med min far som var jägare och jag trivdes bra. Men en gång följde jag med som vuxen och det blev tvärtom en hemsk upplevelse…jag blev mycket ledsen när något djur föll inför min åsyn…en vacker levande varelse…ett skott…och slut på livet…Det är spännande med skog och jakt, men inget för kvinnor, tycker jag.

Det väcks alltid mycket prat under denna årstid i England angående rävjakten. I Sverige är det gott om viltdjur, det skjuts varje år t.ex. mycket älg och rådjur. Ni äger i Tjeckien omfattande skogsområden och jag tror att jag helt rätt förmodar att ni håller på med jakt.
På vilket sätt jagar ni och hur ofta? Fortsätter ni och låter ni också nu för tiden stoppa upp skjutna djur med exemplariska tecken? Har ni något ovanligt exemplar från sista tiden?

SVAR: Jakt och jaktvård är en mycket viktig del av vår skog och alla vet om det finns för mycket djur så får man problem med skog och mark, dessutom blir det mycket besvär för bönderna. Själv jagar jag inte mycket men jag är ofta med på jakt. Vi har flera stora jakter varje år som utförs mycket traditionellt och beroende på vilken sorts jakt det är: med drev, jakthorn, hundar och allt som tillhör en traditionell jakt. Dessutom ska den genomföras med stor respekt för naturen och djuren. Vi har även en stor inhägnad vildpark i anslutning till slottet Opocno. Där finns det mycket intressanta djur att beskåda som till exempel mufflon, hjort och vildsvin.
 

■  En av de saker som jag bl.a. gillar i Sverige är att det finns gott om svamp överallt. Att plocka svamp är kul och avkopplande motion, tycker jag. Och att beskåda svamp i sin naturliga miljö är mycket vackert. I år är det ett extraordinärt svampår.

Om du gillar skog och jakt, har du också tålamod att plocka svamp?

SVAR: Svampplockning är fantastiskt, nu på hösten går hela familjen ut på svampjakt men familjens svampkung är min 10 årige son Maximilian.  Han är en begåvad svamphittare!

■  Derek, du lever med din familj sedan 11 år i Sverige, vad gillar du mest här? Var är ditt ”smultronställe” i Sverige och varför?

(Om jag kan gissa svaret, förmodar jag att det kan bli någon plats ute på havet någonstans i skärgården...?)

SVAR: Jag är segelbåtens bästa vän och med min båt Josefin seglar min familj och jag runt i hela Stockholms skärgård. Det finnes inga ord för lyckan jag känner när jag är på båten. Ett helt fantastiskt och miljövänligt sätt att ta sig från A till B. Jag tycker att hela Stockholms skärgård är fantastisk men jag har inget särskilt smultronställe, jag vill helst komma till någon ny naturhamn varje dag.

 

Eftersom detta samtal mer handlar om Derek som privatperson än om hela släkten Colloredo-Mansfeld, ville jag i slutet av samtalet tillägga en liten rolig överraskning till Derek på weben – nämligen ”ett minisamtal” med en god vän till honom som i sin tur även är min vän... Han är tjeck men bosatt i Sverige i många år. Han är f.d. en stor fotbollsstjärna med enormt intresse för fotboll och sport överhuvudtaget. Hans namn är Zdenek Pollak. Jag ställde tre enkla frågor till honom. Men eftersom Zdenek är mycket pratsam och skämtsam människa (hoppas att han förlåter mig att jag uppriktigt och vänligt uppger detta,  vi älskar ju honom för just hans personlighet...), har han sagt och skrivit till mig väldigt mycket runt omkring och alltihop, så jag skriver en förkortning av det hela...

 

■  Zdenek, du bor också i Uppsala som Derek, då är det inte konstigt att ni råkade träffa       varandra där. Men hur gick det till? Hur länge känner ni varandra?

SVAR: Vi har träffats genom hans fru Eva som en gång har kontaktat mig via mina svenska vänner. Hon jobbar på Telia och de hade ett möte i Prag med styrelsen. Jag hjälpte henne med resans arrangemang och hon nämnde för mig vem som är hennes man etc. Och på så sätt fick jag veta om honom, hans mamma och Opocno.

En vacker kväll på sommaren dök plötsligt Derek upp framför min sommarstuga med sin mamma Kristina. Jag trodde först att det kanske är någon vännina eller kusin till honom, eftersom det var en mycket elegant och charmant dam med ungdomligt utseende. Hon presenterade sig som Kristina från Opocno och jag har sagt till henne på tjeckiska: ”Tak vas vitam, milostpani” (Hjärtligt välkomna, ärade dam”) men hon svarade på vackert engelska att hennes tjeckiska hittils inte är så bra. (I nuläget är det annorlunda, Kristina förstår och pratar tjeckiska mycket bra, ant. PN). Den dagen hade jag också danska vänner på besök och stämningen var mycket vänlig och mycket rolig. Hon betedde sig charmant och avspänt, och Derek också.

Vid ett annat tillfälle har Derek kommit till sommarstugan med hela sin familj och jag hade en möjlighet att lära känna honom bättre. Vi fattade tycke för varandra. Han gillar skoj och jag försökte lära honom några roliga tjeckiska svordomar som han gillade. Han har lovat att ska börja med tjeckiska snart som möjligt. Vi har träffats med Derek många gånger hemma och har tillsammans diskuterat bland annat hans problem med restitution osv.

En gång hörde mina vänner från fotbollklubben Slavia av sig och har sagt att de vill bygga upp en ny stadion i Prag men att en del av marken tillhör familjen Colloredo-Mansfeld. Jag har hjälpt till med mötet mellan Slavia styrelsen Kristina och familjen C-M:s jurist, allt har slutat bra och idag har Slavia börjat bygga en ny stadion. Jag har föreslagitatt Derek ska bli en hedersklubbmedlem liksom andra kändisar som kameramanen Mirek Ondricek eller regissören Milos Forman. Derek var mycket positiv för det trots att jag tror att fotboll inte är hans starka sida.

Jag har också besökt slottet Opocno och  har haft möjlighet att med Derek få veta familjens historia och hur saker och ting förhåller sig. Jag tror att Dereks intresse för slottet osv. är uppriktiga och att han skulle ägna sig åt slottet och tillbörliga plikter mycket väl.

Han har bjudit mig till Kupkas vernissage på Opocno i borjan av september men jag kunde tyvärr inte vara med.
 

■  Vad kan du säga om Derek som privat person? Umgås ni mycket tillsammans?

SVAR: Derek är en mycket positiv person med intresse för nästan allt (utom idrott och fotboll om jag inte räknar segling – eftersom det älskar han.) Derek gillar att skratta och förstör inte något skoj. Han är en internationell människa och det förvånar mig ibland att han bor på ett sådant ”lantställe” som Uppsala är. Men å andra sidan måste också jag erkänna att det inte är helt fell med Uppsala...

Jag har inte kontakt varje dag med Derek men vi håller kontakt med varandra och alltid när vi träffats har vi mycket skoj!

 

■  Skulle du vilja meddela honom något via Pozitivni noviny?

SVAR: Jag vet inte vad jag skulle meddela honom via Pozitivni noviny, kanske bara det att jag hoppas att han snart kommer att förbättra sin tjeckiska och att jag lovar att inte lära honom mera svordomar utom skriftspråk som blir mer användbart för honom i framtiden.

 

Jag tackar så mycket till Derek och Zdenek för deras öppenhet och vänlighet i samband med samtalet.

 

Derek Colloredo-Mansfeld - Jitka Vykopalová: Ännu en orsak... Pavel Louzecky:  Eine Ehrenbezeigung für Frantisek Kupka in Opocno

 Svensk korrektur: Kristina Björnerstedt