•  Tomas Bata blev företagare när han insåg innebörden av sin pappas arbete: Jobba hederligt för kunder, hålla sitt ord till kunder, leverantörer av råvaror och maskiner osv.
Denna medvetenhet formulerade han senare på grundval av förvärvad kunskap från H. Fond som ”en tjänst till allmänheten” och anställdas position så här:

•  ”Grunden till mitt företagande är att göra kapitalister av mina anställda. Detta gör jag inte av gott hjärta. För att leda en stor fabrik så bra som möjligt har jag kommit till slutsatsen att en företagare ska sätta som sitt mål att tjäna sina kunder och anställda. Enbart så kan man uppnå att kunder och anställda ska tjäna företagaren, dvs. hans sak, tanken. På så sätt undviker företagaren stora förluster, med vilka hela vår industriverksamhet till förtvivlan är belastad. Bara på så sätt möjliggör företagaren utveckling av de anställdas alla moraliska värderingar…”

•  ”Att göra kapitalister av arbetare” kan man innefatta så att varje arbetare borde vara en företagare i firman, dvs. den, som vet vad han vill och vad han vill uppnå. Han måste då – på sin arbetsplats och särskilt vid kontakt med ”allmänheten” – handla efter principen ”Vår kund – vår herre!”

•  Kan en arbetare vid en maskin vara en företagare? Ja! Hans kvalitativa arbete, hans strävan efter rationalisering och denna borttagning av onödiga kostnader tjänar ju till kunden.

•  Tomas Bata har principiellt dock varit emot sina kollegors företagande, som gick ut på att ”stoppa i egen ficka”.

•  Ett exempel kunde vara en sekreterares ”företagaranda och praxis”. Henne avskedade chefen omedelbart, när han fick reda på att hon tillskansade sig en provision för möbelinköp för ett Batas kontor. Batas lärdom av detta var: ”På så sätt kan en mogen nation försvara sig mot mutor och handelspolitikens förfall”.

•  ”Tjänsten till allmänheten” har i Tomas Batas uppfattning haft många utformningar. I första rummet har varit tjänsten till allmänheten kommit (förverkligat enligt redan nämnda credo ”Vår kund – vår herre!”). Kännedom om ”herr kunden” dokumenterar också följande kända exempel:
När en gång avdelningschefen för export till USA rekommenderade Bata skor med lackerade överdelar och ornamentala linjer, skällde chefen ut honom enligt följande:
”Sådana skor kan bara en idiot köpa, och som jag har varit i Amerika, kan jag säga: det finns inte många idioter där. Och de som finns där, har inga pengar!”

•  Tomas Batas moraliska motto har varit: ”Vi gör kanske bara en oansenlig sak, men vi gör den bäst i världen!” Med sitt motto har Tomas Bata blivit en världsberömd företagare.

•  Tomas Bata fattade direkt från början tidens betydelse, han lärde sig utnyttja tiden rationellt. Han lärde sig snabbt hushålla med varje skenbar småsak, han lärde känna pengarnas värde som en avspegling av en hushållning med tiden, ”en nämnare” av arbetsproduktiviteten.

•  Bata var en väntans fiende. Prototypmodellering av enskilda skoslag var det enda arbete vid vilket Tomas Bata inte hade bråttom. Han följde förvissningen om att ”allt som man gör för första gången, gör man fel. Därför behöver man tid för att lära känna vad som är bra”.

•  Tomas Batas ansvarsuppfattning:
”Företaga kan man inte med den, som inte har något med företagandet att förlora”.
”Allas ansvar för allt är ett ansvar av ingen för ingenting”.
”Företagarens moral och ansvar skapar en respekt för företagaren!” Denna respekt bygger företagaren på under många år och detta bara fullföljas med hederligt arbete, anständiga relationer till anställda och kunder!”

Taget upp ur Max Fischels artikel Moral i Tomas Batas uppfattning – 1.
www.intuitivnimarketing.cz