Trottestam Petrus: Typiska tidsdokument av jugendstilens orakel
Rubrika: Publicistika – Historie
 Česká verze |
| Är ni intresserade av vad skrivs om tjeckiska personligheter i den svenska dagspressen? Som ett exempel anför jag aktuellt en artikel av Joanna Persman från Svenska Dagbladet den 3 mars 2007 i samband med en grafikutställning av Alfons Mucha på Dansmuséet i Stockholm. Utställningen varar till den 29 mars. |
Typiska tidsdokument av jugendstilens orakel Hämad från ett ungerskt zigenarläger av Sarah Bernhardt, som hade förtrollats av hans sång och fiolspel under fullmånen? Eller upptäckt i Prag och förd som gigolo till Paris. Flera myter har cirkulerat kring den tjeckiske jugendkonstnären Alphonse Mucha.Historieskrivningens avsiktliga eller oavsiktliga mystifikationer ger en extra nimbus åt konstnärskapet. Tveklöst kan Muchas genombrott förbindas med Sarah Bernhardt. 1895 erbjöds han att formge en affisch för pjäsen Gismonda på Théatre de la Renaissance i Paris. Anställd som assistent vid en litografisk press kände han väl till teknikens begränsningar och möjligheter. Hans förslag var radikalt och skulle revolutionera affischkonsten, som sedan 1880-talet redan var en väletablerad bildgenre. Mucha valde ett smalt och högt format. Bernhardts gestalt avbildades i nästan naturlig storlek. Litografin utfördes i sensuella pastellfärgtoner. Teaterdivan blev så nöjd, att Mucha fick fortsätta formge affischer, rekvisita och smycken på hennes uppdrag. Snart skulle han också bli jugendstilens orakel. Drygt 160 av Muchas verk visas på Dansmuséet. Utställningen har producerats av The Mucha Foundation i samarbete med Amos Andersons konstmuseum i Helsingfors. Affischer, skisser, allegoriska porträtt, illustrationer, smycken och fotografier utgör ett rikt underlag för att man skulle kunna orientera sig i Muchas stilutveckling. Influenser från Arts and Craftsrörelsen, Nabisgruppen och Prerafaeliterna är omisskännliga. Ornamentiken är överdådig. Motiven hålls samman av distinkta konturlinjer, som framhäver bildernas tvådimensionella natur. Människokroppen avpersonifieras. Svept in i mjuka kurvor tycks den fångas i en rörelse och påminner om svajande blomsterrankor eller bårder. Sammantaget skapar dessa stiliserade figurer dekorativa scheman, som upprepas i det oändliga. Till utställningens intressantaste delar hör till synes oansenliga skisser, pasteller och mindre akvareller, som diskret droppas in bland de kända verken. Här anar man konstverkens födelse och kan fascineras av handens fria rörelse, innan den har bundits fast inom konturlinjer. 1910 återvände Mucha till sitt hemland. I Mähren arbetade han främst med religiösa, folkliga och historiska motiv. Den exklusiva kommersialismen ersattes av en patriotism, som i bilderna kunde urarta i en överdriven patetik. Det största verket från denna period är Slaviskt epos - en svit om tjugo väggmålningar, som skildrar slavernas historia. Muchas konst väckte ett intresse hos breda publikkretsar, men han fick knappast någon större uppskattning hos sina samtida kollegor och kritiker. Betraktade idag, upplevs flera av hans bilder ohjälpligt föråldrade och ofta kitschiga. Samtidigt utgör de ett fenomenalt konsthistoriskt tidsdokument, när de oreserverat avspeglar flera av de estetiska tendenserna hos fin de siècle. Muchas verk avslöjar en dragning till det mystiska och ockulta, men också till det sensibla och raffinerade. Hans konst saknar de dekadenta inslag, som flera av sekelskifteskonstnärerna vurmade för. Istället framhöll han den idealiserade inre skönheten, som i jugendstilens anda skulle projiceras på ytan. Som en av banbrytarna inom brukskonst fann Mucha sin plats på den expanderande marknaden för den massproducerade bilden. Trendkänsligheten och förmågan att växla mellan olika bilkoder och dra nytta av tidens trycktekniker gjorde Muchas namn till ett av de viktigaste varumärkena i konstverkets reproduktionsålder. |
Tento článek byl v Pozitivních novinách poprvé publikován 13. 04. 2007.
OSOBNOSTI POZITIVNÍCH NOVIN
 |
Miloslav Švandrlík |
 |
Ivan Rössler |
 |
PhDr. Jiří Grygar |
 |
Ivan Kraus |
 |
Zdeněk Pošíval |
 |
Jaroslav Vízner |
 |
Milan Lasica |
 |
Jitka Molavcová |